Image by Olga Kononenko

ABORT

För att fatta ett välgrundat beslut om att göra abort krävs det att man har fått riktig information. Många kvinnors erfarenhet av vården är att den informationen varit bristfällig och i vissa fall felaktig, vilket senare gör abortupplevelsen extra traumatisk i de fall man känner sig felinformerad. Vår ambition är att tala sanningsenligt om abort så att inga beslut fattas på felaktig information. Vår information kommer från vårdens egen, den samlade erfarenhet som finns bland tusentals kvinnor med aborterfarenhet. 

 

MEDICINSK ABORT

Medicinsk abort görs i sverige upp till v 12. Det innebär att man först bokar en tid hos barnmorska där man gör en undersökning för att avgöra vilken vecka graviditeten är i. En läkare gör ett ultraljud - med frånvänd skärm så att patienten inte ska behöva se det pulserande hjärtat som har slagit sedan dag 23 efter befruktningen. 

Därefter tar man en tablett som ska verka förberedande och uppmjukande på livmoderhalsen. Den tar man på mottagningen varpå man vanligtvis blir hemskickad om man inte kräver att få vara kvar på sjukhuset. Efter ca 24 timmar ska man sedan föra upp nästa dos piller i vagina. Därefter kommer värkar och blödning. Dessa värkar beskrivs av vården ofta som liknande menssmärta men av många kvinnors erfarenhet beskrivs den snarare som förlossningssmärta. De män som varit med vid aborten beskriver det som plågsamt att se sin partner i sådan smärta. Blödningen beskrivs av vården som mensblödning med lite mer klumpar, men av många kvinnors erfarenhet som rikliga blödningar i flera veckor och inte alltid är det klumpar som kommer i blodet utan en pytteliten bebis med armar, ben och ansikte. Förvånansvärt tidigt går det att se just detta, snarare än klumpar. Just dessa erfarenheter av att se och kanske även hålla i den pyttelilla människan innebär ofta ett stort trauma för kvinnan. Kvinnan uppmanas att sitta över toaletten och att spola efter sig utan att titta i toaletten. Om aborten utförs på sjukhuset och inte hamnar i toaletten så hanteras den som biologiskt avfall och bränns tillsammans med annat biologisk avfall. Medicinsk abort kan bli ett trauma eftersom händelsen innehåller smärta, blod och död.

KIRURGISK ABORT

Kirurgisk abort innebär att aborten utförs som en operation, vanligtvis i vecka 13-18 som är den sista veckan då aborten genomförs utan vårdens ifrågasättande. Efter v 18 krävs särskild prövning från socialstyrelsen. Kirurgisk abort genomförs under narkos, där suger läkaren ut bebisen,  med en särskilt typ av vakumsug. Storleken på vakumsugen avgörs av omkretsen på barnets huvud. När den här metoden används har barnet alla kroppsliga delar på plats och det är viktigt att läkaren får ut alla delar så att ingen död vävnad blir kvar i livmodern och skapar infektioner. Bebisdelar, vävnad och moderkaka hanteras vanligtvis som biologiskt avfall och bränns som sådant upp till v.12. Aborter utförda från v.12 och uppåt kremeras och sprids i närliggande minneslund (regionala variationer kan förekomma). Många kvinnor som genomgått kirurgisk abort vittnar om en överväldigande tomhetskänsla vid uppvaknandet. En tomhetskänsla som kan hålla i sig i gott och väl ett år eller längre.

RISKER OCH KONSEKVENSER FÖR KVINNAN

Tomhetskänsla, nedstämdhet, ångest, depression, mardrömmar, flashbacks, ätstörningar, självhat, okontrollerad ilska, sorg, svårigheter med intimitet, skuld, skam, svårigheter att vara nära gravida kvinnor eller små barn samt svårigheter vid årliga datum. Inte sällan innebär dessa konsekvenser även sjukskrivning och därför även ekonomiska förluster.

RISKER OCH KONSEKVENSER FÖR MÄN

Mycket lite forskning har gjorts kring effekterna av abort ur ett manligt perspektiv, men de som har gjorts talar om en negativt förändrad självbild, sorg, ilska, skuld, skam, suicidala tankar, frustration och sömnsvårigheter samt osäkerhet i intima relationer. Även män kan uppleva återkommande plågsamma minnen vid årliga datum.